I april är det tydligen inte bara vädret som är föränderligt utan även folkhälsan för på lördagsmorgonen var vi sju som mötte upp istället för de tio som anmält sig.
Men sju energiska paddlare räcker för att få i ordning ställningen och få alla kajaker och packningar på plats.
Resan mot Köpenhamn gick bra men om vi hade tänkt kolla in vågorna när vi körde över bron fick vi snabbt tänka om. Det var så dimmigt att det var svårt nog att se bilen framför och något hav syntes inte till överhuvudtaget. Men allt gick bra och vi var snart framme i Sydhavn där vi skulle lägga i.
Sedan vi var där sist hade det lilla kajakhuset fått en väldigt fin väggmålning som lyste lång väg. Kul att någon tagit sig tid till detta! Dessvärre hade någon energisk dansk satt upp staket kring hela byggnaden så det medförde vissa gymnastiska limboövningar för att få in kajakerna på området.
Men in kom vi och efter ett ombyte, samt det obligatoriska toalettbesöket, kom vi iväg. Vi tog oss först till Sluseholmen för att snoka lite på de vattennära bostäderna och som vanligt gick åsikterna isär om hur mycket närhet man egentligen önskar till sina grannar. Efter det paddlade vi vidare mot de små fiskehoddorna och sedan runt det där fräcka huset som står alldeles för sig själv mitt i vattnet. Sedan bar det iväg mot centralare delar.
Vi paddlade in om Fisketorvet, förbi Islandsbrygge och sedan in i kanalen där undervattensstatyerna finns. Som vanligt fick vi en del uppmärksamhet och våra glada ansikten finns numera i många fotoalbum världen över.
Vi hade lagt märke till att det var ovanligt många flaggor överallt och vid regeringsbyggnaderna var det alldeles översållat av flaggor så vi började undra vad som var på gång. Var det för att vi kommit som de pyntat så vackert? Ulrike hade en svag aning om att det nog var drottningens födelsedag och det lät mer troligt.
Nu hade vi närmat oss Kayak Republic och här fick vi kämpa lite med att få upp alla kajaker innan vi kunde få den välförtjänta lunchen.
Våra erfarenheter av att luncha på Kayak Republic har varit väldigt blandade. Något år fick vi varm mat som var ok även om det inte var några stora portioner direkt. Ett år fanns det knappt något ätbart alls och de få droppar soppa som några av oss fick var snarare en aptitretare än en måltid. Det var därför lite nervöst men det visade sig att i år hade vi definitivt ingen anledning att oroa oss. Maten var alldeles utmärkt! Några få men goda och mättande rätter så alla blev väldigt mätta och belåtna innan vi var klara att bege oss ut på vattnet igen.
Ganska snart närmade vi oss Amalienborg. Vi kunde se på flaggorna att alla i familjen var hemma så vi blev faktiskt lite snopna när inte en enda av dem kom ned till vattnet och bjöd in oss på kaffe. Ok, visserligen hade vi ingen present med till jubilaren men ändå....
Vi fick istället ta oss rätt över till Operan och därifrån in mot Christiania. Inte heller där blev vi inbjudna till någon. Kanske skulle vi istället njuta lite medhavd fika på stranden, men alla var så mätta efter lunchen att vi beslöt oss för att fortsätta.
I Christianhavns kanal var det mesta sig likt. Massor med båtar av alla de slag och mängder av folk som firade drottningens födelsedag med att ta sig en öl på kajkanten. Danskt hygge i ett nötskal.
Efter att vi beundrat den nybyggda bron i slutet av kanalen och vänt näsan mot söder och Sydhavnen så kom regnet. Turligt nog så var det bara en skur så redan innan vi kommit halvvägs tillbaka till vår iläggsplats så var det över.
Det kändes lite dumt att stanna och fika så nära slutmålet och dessutom hittade vi inte riktigt någon bra plats att gå upp på så vi fortsatte hela vägen. Väl i land tog vi därför fikapaus innan vi bytte om och lastade kajakerna för att transportera oss hem till Malmö igen.
Paddlare: Anders P, Carol, Henrik, Marie, Mia, Tina och Ulrike
Text: Marie & Carol
Bilder: Carol
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar