söndag 31 maj 2015

IVÖSJÖN 30 maj

Prognosen var dyster. Mulet, regn, 8 m/s västlig vind med 14 m/s i byarna och vi skulle göra långfärd till Ivösjön. Typiskt! Vi sågs på klubben halv nio för att lasta vilket tog sin lilla tid. Det måste ha varit blåsten och regnstänket som var orsaken, så vi var inte framme vid Wetlandi där vi skulle lägga i förrän en bra stund efter elva. Tyvärr såg prognosen inte ut att vara fel när vi väl var på plats. Det blåste rejält och regnade till och från. Som tur var så hittade vi en grillplats under tak där vi kunde tränga ihop oss för att byta kläder och det var inte bara en som ifrågasatte om man kanske inte hade för lite kläder på sig för det var bra kallt i vinden.

Gott humör trots bistert väder.




Tillslut hade vi alla kommit i kajakerna och kunde ge oss iväg. Vi startade med att utforska viken där vi lagt i. När vi kom längst in i den så var det helt stilla och det kändes nästan som om man var i Floridas träskmarker så att man när som helst kunde få syn på en krokodil.







Efter denna utforskning begav vi oss västerut för att komma ut ur viken och ut på själva sjön. Det blev ett antal kilometer med både motvind och ett par omgångar med regn innan vi kom så långt att vi hade Enö rakt föröver. Planen var att gå rakt över till Enö för att kunna utnyttja det lä som ön gav på väg norrut med siktet ställt på Bjärnö där vi hade planerat att äta lunch. Om vädergudarna bestämde sig för att det skulle regna under lunchen så hade vi där ett vindskydd som vi kunde rasta i. Skönt nog så pressades vågorna in mellan Enö och fastlandet på ett sätt som gjorde att vi fick dem i ryggen och hjälp på vägen norrut.






Det regnade under lunchen ja, men bara några droppar åt gången och däremellan tittade även solen fram. Vi skämtade om att det verkligen var ombytligt väder så det enda som saknades var snö.


När alla var mätta och belåtna så hade vi rådslag. Jan var sugen på att ta en närmare titt på Ivö men frågan var hur förhållandena var mellan Enö och Ivö. Vinden var västlig så vi borde få vinden rakt emot oss på vägen över och sen i ryggen när vi skulle tillbaka. Vi bestämde oss för att paddla ut genom Källarhalsen, som är passagen mellan Enö och Bjärnö, och när vi kommit ut så kunde vi känna på vinden och se vågorna. Därefter skulle vi besluta oss för om vi gick mot Ivö, vände tillbaka in i viken för att bl.a. utforska Kalvön och Klackabacken eller om vi skulle försöka smyga längst Enös västra sida till den södra spetsen och sen vika in bakom ön igen.


När alla kommit ut så kunde vi konstatera att mellan Ivö och Enö så var det inte västlig vind och sjö utan den var snarare sydvästlig. Man hade alltså kunnat paddlat motsols varv efter varv runt Enö och hela tiden haft vågorna och ström i ryggen.


Efter att alla bildat sig en uppfattning om vind och vågor så enades vi om att paddla rakt över till Ivö. Det var lite stökiga vågor till och från men inget som var till något större besvär. Väl framme så var vattnet nästan kav lugnt och vi gled fram nära stranden under träd som hängde ut över vattnet och genom vassen. Regnet kom och gick som det hela tiden gjort och solen tittade fram emellanåt. Vi kunde se Bromölla långt bort och där såg solen ur att lysa klart. Efter en bit så bedömde vi att det var det dags att gå mot Enö igen. Idéen var att vind och vågor skulle ligga rätt så är det skulle gå lätt som en plätt.







Vår idé höll även om vinden nu har mojnat lite och det inte alls var lika mycket vågor. Så snart vi lagt om så kom nästa leverans från Ivösjöns vädergudar - hagel. Jag tror inte det var någon i gänget som kunde låta bli att skratta för det hela var så galet. Otroligt vackert var det också när hagelkornen piskade upp vattnet, det såg nästan ut som om det hoppade runt tusentals silverkulor på vattnet.






Sönder udde på Enö hade sol och väl runt spetsen så blev det rena rama glasspaddlingen med strömmen i ryggen och sol på näsan. Anne-Grethe hittade märkliga gubbar bakom träd i folks trädgårdar och livet var rätt gött.





Vid inloppet till viken där vi hade startat tog vi en fika på Killebäcksö och sen bar det av i full fart. Man behövde knappt paddla upp till Slättön utan det räckte med att bara sitta rakt upp och ner i kajaken för att man skulle få fart framåt. Det gick verkligen undan och det var en uppslupen stämning. Sista biten gick också lekande lätt och vi hade turen att få se hägrar, och vad några trodde, även  fiskljusar.







Strax innan sista personerna kom in i bilarna så var det dags för regn igen så nog sjutton var det en dag med mycket omväxlande väder. Det gällde för övrigt inte bara Ivösjön. Vid Lund så sken solen, det regnade, vi såg en regnbåge och månen var fram - allt samtidigt.


Paddlare: Roger, Mia, Monica, Ulrike, Jan, Carol och Anne-Grethe.

Text: Carol
Foto: Anne-Grethe

fredag 29 maj 2015

PADDELTUR TILL BLEKINGE SKÄRGÅRD

Jag som fick i uppdrag att skriva i bloggen om vår paddeltur är ny medlem i klubben sedan kort tid tillbaka. Mitt namn är Thomas Hagberg och jag är nyinflyttad till Skåne från Kalmar, där jag paddlat omkring sedan 1998.

Skriva en blogg är däremot nåt helt nytt för mig men jag lovade att göra ett försök.
Bengt S arrangerade turen med tema ”övernattning för ovana” som gick av stapeln helgen 22-24/5 och tog oss ut till Blekinge skärgård.
Jag hade anmält mig och fått löfte om att följa med trots att jag inte var riktigt kvalificerad, dvs inte varit med på nån heldagsutflykt innan. När klockan hade tickat fram till 12 på fredagen möttes vi alla upp på klubben för att lasta kajaker och fördela människor och material. 10 vuxna och en minior vid namn Melwin skulle med på turen visade det sig.
SMHI hade lovat sol hela helgen, men i Malmö hängde ett tungt molntäcke över oss så vi funderade på hur säker prognosen skulle vara. Lastning och transport till iläggsplatsen Nytäppet gick utan problem och efter ett par timmars bilfärd var vi framme och det var dags att lasta av och försöka stuva ner utrustningen, och inte minst maten i kajakerna. Även det gick bra, och sen la vi ut för en ca 1,5 km lång färd till Östra Bokö. Melwin satt i luckan framför pappa och hjälpte till att paddla med sin egna grönlandspaddel – ganska sjövan för att vara 2,5 år.




Det var mulet även i Blekinge, men regnet hängde inte i luften.
Väl framme på ön så skulle tälten resas och tanken var att de skulle stå där hela vistelsen, och så fick det bli. Övernattning för ovana var temat, men det visade sig att det bara var en ”ovaning” med vid namn Ulrike som nappat på idén. Resten av gänget hade gjort det där förr och ”gears” fanns det gott om.
Östra Bokö var ett gott val som basläger. Många fina tältplatser och även ett servicehus med WC och dusch (inkl varmvatten).


Tältresningen gick relativt snabbt och när vi var klara med det kändes det inte som det var matdags riktigt än. Däremot fanns en önskan från flera på att paddla en tur runt några öar för att få upp aptiten. Sagt och gjort – paddeltur innan maten fick det bli.




I maj är det fantastiskt fint i skärgården. Klart vatten, fåglarna har börjat få ungar och och det är en stor blomsterprakt. När vi var mätta på de intrycken var det dags att mätta magen. Anne-Grethe stod först i matlistan så hon hade förberett en chili-gryta som värmdes på. Den satt som handen i handsken en fredagkväll och inget behövde lämnas åt måsarna.










Ombyte till civila kläder följdes av en promenad runt ön där spår av svunna tider kan skönjas i form av stenmurar och gamla fruktträd.





Mörkret började sen falla och i skymningljuset såg vi en säl simma förbi.
Lördag morgon:
Fortfarande mulet när man tittade ut från tältet. Kände mig lite ruffig efter natten så det var lockande att testa uteduscharna vid servicehuset, som visade sig funka fint. Fick en känsla av lyxhotell, med denna fina natur och ändå sådana bekvämligheter.
Nåväl, efter morgonduschen var det ju dags för ”hotellfrukosten” som Niklas bullade upp. Rikligt med gott bröd, havregrynsgröt och nybryggt kaffe.




Och visst började solen titta fram! Vindarna skulle bli västliga, och det vinnande förslaget gick ut på att paddla västerut (motvind) i riktning mot Karlshamn, för att sen kunna ha medvind på hemvägen. Efter frukosten drog 8 kanotister iväg västerut. Johan, Erika och deras lille som Melwin stannade kvar och skulle gå på upptäcksfärd på ön medan vi andra paddlade.


Första stoppet blev småbåtshamnen vid Yttervägga. Fick sällskap av ett par rätt ”turistvana” änder när vi vilade under den nu klarblå himlen, som såg sin chans att få nåt gott i magen. Niklas tår var inte så ätbara även om de försökte få sig en smakbit.










Vi tog oss sen vidare mot Karlshamn och rundade ön Kastellet vid inloppet till stan. 






Där började det diskuteras lunch, och på Boön söder om Karlshamn skulle det finnas nåt schysst plats. På öns västra sida la vi till och kunde lätta på klädslen lite. Det var Mia som planerat in lunchen, medelhavsinspirerad ”nästan vegetarisk” pasta. Även den blev succé. Tänk vad gott man kan äta ute i naturen – och som paddlare har man ju utrymme i kajaken och kan unna sig lite annat än överlevnadsmat i pulverform.






Efter kaffe och lite värmande solbad var det dags för den där medvinds-paddlingen tillbaka till Östra Bokö, för vinden blåste fortfarande från väster.
Returfärden gick utan dramatik. Den enda som blötte ner sig var Anders som behövde kyla av sig och såg sin chans att visa hur man rollar!
Väl tillbaka till ”Base camp” möttes vi av lille Melwin som upptäckt ön med mamma och pappa under dagen.

Vinden hade inte lagt sig än så vi satte upp vindskydd vid eldplatsen. 






Nu var det nämligen middags-dags och Johan och Erika hade förberett kött och grönsaksknyten som skulle grillas. Det blev en skön kväll i solnedgången framför en värmande brasa. Anne-Grethe, Mia och Ulrike passade också på att smita iväg och ta ett (säsongens första?) dopp i havet.



















Söndag morgon:
SMHI’s prognos höll i sig även på söndag morgon. Efter ännu en stärkande frukost, kompletterad med den nu berömda Mallax-limpan som Carol fixat så var det dags att dra på sig paddelkläderna igen.




Vinden var svagt västlig på morgonen och prognosen sa vridande mot syd och tilltagande. Dagens utflykt skulle ta oss österut och exakt var fick bestämmas senare.
Under klarblå himmel och i medvind paddlade vi således iväg. Det var en hel del kanotister ute den här dagen och vi såg två grupper på färden.



Första stoppet skulle bli Spjutsö, en sträcka på drygt 7 km. Efter fikapaus och diskussion om fortsättning på rutt så var det dags att kravla ner i kajakerna igen. För att undvika den tilltagande vinden så styrdes nu kosan norrut mot Tjärö, vilken vi rundade från östra sidan. Anne-Grethe berättade lite om Tjärö-festivalen som hållits för kanotister där under några år, och att det nu blir en ny festival i Järnavik istället i år. Förhoppningsvis ska den bli lika intressant som den tidigare Tjärö-festivalen.


Nu närmade sig klockan lunchdags och på sydväst-sidan av Tjärö hittade vi en lämplig vik att gå iland vid. Helgens sista måltid stod Anders för och även han hade gjort vissa förberedelser. En krämig och god broccoli-soppa med räkor intogs med stor aptit.




Klockan tickade på och det började bli dags att tänka på hemfärden. Först skulle vi tillbaka till baslägret och riva tälten, sen vidare till Nytäppet och packa ihop all utrustning på släpet och i bilarna.
Färden tillbaka till Östra Bokö blev inledningsvis lite motig och vi var tvungna att runda ”Kap Horn” (södra udden vid en ö/halvö som heter Allböle) där vågorna nu vuxit sig lite större. Väl rundat ”hornet” så kom vi snart i lä bakom lite öar och resterande del av turen gick lugnt och behagligt.
Tälten packades sedan ihop och vi tog en avslutande fika innan det var dags att ta oss bort till bilarna. 


Vi lå nu lite efter tidplanen, men vad gör det när det är söndag och vädret är så fantastiskt – bara lite mindre tid för jobbångest. Klockan halv sju rullade vi iaf iväg från Nytäppet och ca två timmar senare var vi tillbaka på klubben.
Summa sumarum en riktigt trevlig och avkopplande helg. Jag fick lära känna några av medlemmarna i klubben, tex lära mig tio ny namn och även bekanta mig med klubbens rutiner.


Tack Anders, Anne-Grethe, Bengt, Carol, Erika, Johan, Mia, Niklas, Ulrika och sist och minst Melwin för en riktig gourmet-helg!!


Foto: Mest Anne-Grethe och lite Anders.