Denna tur skulle gå till Hovs hallar och vi hade en reservplan om det skulle blåsa alldeles för mycket för då skulle vi istället paddla Stenshuvud. Blåste? Ja, det gjorde det! Prognoserna sa runt 5-7 m/s NV vind under dagen och det tänkte vi att det skulle inte bli några större problem för deltagarna som anmält sig.
Efter en kort diskussion om hur vi skulle paddla och var vi skulle lägga i så skickade vi meddelande till både Heike och Lotta som nu skulle möta upp oss i Torekovs hamn.
I hamnen blåste det på rätt friskt men det tog inte lång tid innan alla fått ner kajakerna till vattnet och krupit i sina vattentäta sparkdräkter.
Ut på havet bar det av och det var guppigt så det förslog när vi skulle runda första udden och ta kurs norrut mot dagens mål. Vi lyckades alla ta oss förbi udden och bränning där var eftersom vattnet var ganska grund även om vi gick en bra bit ut för att undvika det.
Det tog sen inte så lång tid innan det första badet var ett faktum. Det var Heike som stod för det och vi vet alla att kantringar och räddningar i hög sjö är mycket svårare än det man oftast tränar på hemma längs med Ribban eller det man lär sig när man går kurs. Det tar även på krafterna och Heike bestämde sig för att hon hellre körde hem än att fortsätta kämpa med vind och vågor. Gentlemän som de är så gjorde Jan och Anders henne sällskap tillbaka till Torekov under tiden som vi andra fortsatte en bit för att försöka hitta någonstans där vi kunde ta en fika och vänta in dem.
Vi hade turen att hitta en liten vik med en fin fikabrygga så vi bullade upp. Nu visade det sig att vi var inte ensamma på denna fina fikaplats. Vi hade sällskap av ett gäng kalvar och de var inte lite nyfikna på våra kajaker.
David hade rätt typ av hatt så han tog första ronden med kalvarna. David avgick som segrare men av kalvarnas blickar att döma så var kampen inte över.
Väl framme vid Hovs hallar så skulle vi försöka hitta någonstans där vi kunde gå i land för att äta lunch. Vi spanade och spanade efter en plätt där det inte välte in vågor. Jag spanade så intensivt att jag helt missade att spana på något annat så rätt vad det var så kom jag snett uppe på en våg och så var det min tur att bada. Tur man har kompisar som kan kamraträddning så bara en kort bit från klipporna kom jag upp i kajaken och vi hade fått ut så mycket vatten att jag kunde paddla längre ut för att pumpa ut det sista.
Vi fick ge upp och istället vända tillbaka och sikta på Norrebro hamn som vi hade paddlat förbi tidigare. Gissa vilka som satt där och skulle börja äta lunch. Japp, Anders och Jan så nu var alla som paddlade denna dag samlade igen. Det var inte bästa stället att gå upp på för det var dyigt som bara den men är man hungrig så är det inget som stoppar en.
Efter en liten stund fick vi sällskap av en äldre man som kom körande ner till hamnen i sin veteranbil. Han berättade då för oss att om vi bara hade kikat in i själva hamnen så hade vi sett att de hade byggt en väldigt fin ramp och brygga just för att göra det smidigt och enkelt för paddlare att ta sig upp och ner. Snopet! Nå, inte så mycket att göra när vi nu satt där vi satt så det var bara att klafsa ner genom dyn till kajakerna igen när vi skulle iväg.
På hemvägen höll vi oss alla i kajakerna och inga nya missöden inträffade. Vi kunde då konstatera att vi inte hade en enda bild ute på det vilda havet. Det måste man ha i bloggen så vad gör man. Jo man ber en vän om hjälp och med en som håller kajaken stabil så blir det genast mycket lättare att ta fram kameran och få knäppt en bild.
Det blev en massa härlig paddling under dagen. Vind och vågträning till max och kamraträddning i hög sjö. Det var nog inte bara jag som somnade gott på kvällen när jag hade kommit hem och slappnade av.
Paddlade: Heike, Jan, Anders K, David, Lotta, Marie, Niklas, Carol
Text: Carol
Bilder: Carol och Anders K