KFÖ långfärd: SOMMEN 6-8 oktober

Fredag

Fredag kl halv två började de första bilarna rulla in till Hättebaden och Petrus kajaks uthyrning där vi fick låna Petrus bryggor för sjösättning. Totalt 6 bilar kom med 12 kajaker på taken! Lite lätta droppar kom fortfarande i omgångar efter morgonens regn och det var lite disigt över sjön. Det var stilla nere vid vattnet då vi låg på läsidan av vinden. Helena och hennes man Jean-Yves kom i sin båt och Helena lånade en av Petrus kajaker och anslöt till på detta sätt till paddlarna. Båten packades full med mat och skrymmande bagage, men en del packades även ner i kajakerna.

Det tog sin lilla stund innan allt var klart för sjösättning men strax efter kl tre var alla i vattnet. Helenas ursprungliga plan hade varit att paddla åt söder på lördagen, och passera smalsjön och färjeläget till Torpön ner till Svalberget som är ett dramatiskt berg där pilgrimsfalken ofta häckar. Men eftersom det utlovades ganska hård nordvästlig vind var inte detta riktigt optimalt. Alla var dessutom paddlingssugna och tyckte det var för kort att paddla rakt till Romanö (ca 3 km), så vi gjorde snabbt upp en plan att sticka över sjön i den fina sydvästliga medvinden 4 (8) m/s, och gå genom smalsjön och Torpöns färja så långt vi hann på en timme. Strax söder om färjeläget insåg vi att detta gick lite väl lätt, vi skulle ju hinna hem innan det blev mörkt också, så vi vände om.

SMHI hade lovat tilltagande vind med byar upp emot 20 framemot natten, och medan vi hade paddlat i lä bakom Torpön så hann det redan blåsa upp rejält. När vi skulle ut genom ett gatt just norr om färjeläget möttes vi av rejäla vågor och kraftiga vindbyar. Vid ett par tillfällen kändes det som om paddeln bara vibrerade i vinden och kom vi egentligen framåt? Jo, det gick men sakta… Vi tog sats och hittade en liten bukt i lä, kort paus. Tog sats igen och tog oss bakom Stora Ulvareholmen som är en smal hög bergsrygg som gav lä både från sjö och vind. Bogserlinor kom fram och vi förberedde oss för den långa passagen tvärs över Tranåsfjärden. Helena gav instruktioner om att gå rakt emot vinden, men kunde ju också lagt till vilket hus på andra sidan vi skulle tagit sikte på. Hon satsade på ett hus med nylagt rött tak, men andra hamnade längre söderut där fjärden faktiskt var ännu lite bredare. Gruppen blev utdragen både i bredd och längd, men alla tog sig över! Det tog upp emot en hel timme att korsa fjärden och det var ju bara ca 1,5 km! I efterhand såg det ut som att vi haft en medelvind på 6 med ända upp till 14 i byarna, men det kändes mest som att vi hade byvind hela tiden… När vi närmade oss land avtog först vågorna lite grann, och till slut var det helt platt vatten och nästan ingen vind, i lä av den rätt höga terrängen. Vilken dramatisk skillnad det är att vara ute i vinden och i lä! Vi kunde sedan enkelt följa tätt längs kusten och paddlade norrut, passerade utgångspunkten vid Hätte, och kom så småningom till en punkt där vi behövde gå ut med medvind i ryggen för att ta oss ut till Romanö. Vi valde kanske att gå ut lite för tidigt för vi var otåliga och det skymde. Vi fick vinden lite snett bakifrån och när vi kom till ön Nu var vi inte i skydd av fastlandet längre. Vi behövde runda en lång stenrevel för att komma i lä bakom Romönö. För oss oerfarna kändes det som att det blev en väldigt stor sväng, det var svårt att byta kurs helt enkelt. Men vi tog oss fram till bryggan. Väl där skulle 13 kajaker tas upp. Några på spetsen och några på sidan av bryggan, och en del kunde gå in mot den smala stranden och fick kliva ur i vattnet. När vi väl var uppe allihop tilltog vinden ännu mer och enligt SMHI blåste det då 19 m/s i byarna! Då var vi glada att vi hade fast mark under fötterna.

6 st tjejer fick var sin säng på ovanvåningen i stora huset, och 3 killar intog Lillstugan medan 3 st valde att bo i sina tält (i den hårda vinden!). Jean-Yves och Helena (mest Jean-Yves) hade värmt upp sin badtunna och det var många som njöt av den, medan andra förberedde gemensam middag bestående av potatisgratäng med rökt dovhjort (som Jean-Yves hade fällt) och rökt sik (tyvärr ej hemfiskad) med sallad. Efterrätten var en god äppelkaka. Matlag 1 stod för maten, det var Helena, Louise, Anna-Lena och Anders P.

Lördag

Efter gemensam frukost och lunchförberedelser tog vi oss ner till kajakerna strax före 10. Halv elva var alla på vattnet och idag bar det istället norrut. Vi paddlade förbi Romanäs sanatorium, stack över farleden till Sommen (vi mötte dock bara en båt per dag i snitt), rundade Torsudden och gick sedan på västra sidan av Boxholmsfjärden. I den nordvästliga vinden hittade vi lä bakom land och öar, och vi tog oss sakteliga norrut med många pauser för att hålla ihop gruppen. Vi stannade till vid en gammal gård, Tingkullanäs, som ligger fint på en liten udde. Där många gick iland för liten kissepaus. Husen stod tomma och stället är tydligen till salu. Därefter fortsatte vi norrut och började leta efter ett bra ställe att inta lunchen. Just denna sträcka är dock inte den bästa för landstigning i just denna vindriktningen (det blåste ca 5 i medelvind och byarna varierade under dagen mellan 10-15), men till slut hittade vi ett bra ställe invid några stugor. En bra liten sandstrand fanns och vi kom iland ganska fort. Vi gick ut på en talludde och började förbereda våra luncher. Det hade varit disigt under någon timme eller två , men äntligen sprack det upp igen och blev otroligt soligt och fint. Vid såg och hörde en grupp tranor som cirklade och sökte höjd innan de fortsatte söderut. Annars var det rätt tomt på fåglar, då de flesta redan flyttat söderut vid denna tid. Av sjöfågel såg vi mest bara knipor och gräsänder.

Målet för dagen var att passera Draget och det låg just norr om lunchstället. Draget är en mycket smal passage som sjöns stolthet, ångbåten Boxholm II, måste passera för att komma till sin hemmahamn och vinterviste. En röd och en grön pinne på bara några få meters avstånd visar var farleden går, där ångbåten och andra djupgående båtar kan passera. Just denna höst ska det byggas en fiskväg för att förbättra för Öringens vandring längs Svartån upp till Sommen. Svartån rinner från söder till norr. Den rinner in i sjön via Tranås och rinner ut via Boxholm ner till sjön Roxen. Tekniska verken i Linköping har därför dammluckorna öppna för att tillfälligt sänka sjöns nivå med 60 cm eller mer. När vi passerade draget lutade därför farledspinnarna åt norr och vi hade motvind och medström på en gång! Tappningen var 23 m3/s, så det är klart att det märks när det blir så smalt! Just efter passagen fick det räcka med distanspaddling i motvind, och vi vände tillbaka hemåt igen.

På hemvägen behövde vi inte söka lä utan vi gick mitt i farleden. Ibland pausade vi lite från paddlingen och seglade istället hemåt med paddlarna i luften!

Det var helt underbart och solen sken från blå himmel. Vi tog oss snabbt ner till Torsudden. Där mötte vi igen lite motvind, och det kändes som att det friskade på lite mer. Det gick vita gäss och vi bestämde att gå mot Romanäslandet för att gå mer rakt mot vinden. Anders J tog ut kursen och vi andra följde efter. När vi närmade oss Romanäslandet kunde vi falla av och styra mot bryggan på Romanö.

Jean-Yves, som inte paddlar kajak, hade varit så snäll att han eldat upp badtunnan också denna dag. Så det var många som passade på att värma sig och mjuka upp musklerna innan middagen. Denna kväll hade matlag 2 ansvaret. Det var Torleif, Håkan, Trevor, Ulrike och Kirre. Torleif tillagade en mycket god fisksoppa, men hur han räknat ut mängden var det ingen som kunde förstå. Det måste blivit ggr 2 någonstans. Men det var bara trevligt och praktiskt, för fisksoppan förlängdes med överbliven kokt potatis och blev en mycket god fiskgryta på söndagen som räckte till alla och mer därtill. Till efterrätt böjds på fantastiskt goda inlagda päron i bl a glögg(!) Trevor hade bl a med egen druvjuice och goda äpplen.

Söndag

På söndag morgon var det ganska många som hade fått nog av paddling för ett tag. Det blåste fortfarande rätt så mycket. Endast 5 st paddlare gjorde sig iordning och stack iväg, de var Anders P, Anders J, Trevor, Ulrike och Babe. Anders J testade Helenas låga Black pearl (som är vit)

Några ville stanna på ön, och några ville gärna ta sig över till fastlandet och gå i skogen och leta svamp. När vi sade att vi tar motorbåten tvekade ingen, utan alla hängde på!

8 st i båten är kanske lite mycket, men det gick jättebra. Vi körde till Romanäs lilla naturhamn och vandrade först norrut på rullstensåsen som går längs sjön. Sedan upp från sjön till den söta lilla byn Löverhult, in i en hage där vi hittade en liten häst som ville smaka på Jean-Yves’s äpple. Vi hittade tillbaka längs en skogsstig som vi följde tills vi kom till Romanäs sanatorium och Romanäs gård. Vi tog oss ner till sjön, pausade vid en sandstrand och sedan till båten och till Romanö.

Paddlarna var redan tillbaka och satt uppe vid paviljongen och njöt i sol och lä! De hade paddlat lite upp i Sommenfjärden, och snirklat i lite bukter. Sedan hade de tydligen fått lite fin surf på vågorna på hemvägen. De hade passat på att runda Romanö och hittat våra badställen och sett ön från alla vinklar.

Lunchen värmdes på och så kunde vi sitta ute och njuta av den fina utsikten från Romanö över Tranåsfjärden.

Rätt snart därefter packades båten full och resten ner i kajakerna. Vinden var fortfarande frisk, det gick vita gäss. Vi valde därför att gå rakt mot vinden, vilket gjorde att vi fick gå norrut när vi egentligen ville söderut. Vi gick på detta sätt ända tills vi kom i lä under land, sedan kunde vi vända kajakerna söderöver och paddla lugnt o stilla tillbaka till Hätte.

Petrus ringde till Helena och sade att han var hemma igen efter 2-veckors roadtripp till Österrike. Han öppnade verkstan för de som ville se hur det ser ut. Petrus arrangerar ju byggkurser vintertid och det var nog en del som tyckte det var roligt att se hur det går till.