Detta var långfärden som nästan inte blev av! Och allt
beroende på bristen på bilar med dragkrok!
Paddlare och bilar kunde komma från alla delar av Skåne men
dragbil från Malmö var det svårt att få till. Allt löste sig i sista stund med
hjälp av en räddande ängel från Brösarp som i sin tur har en son som är snäll
nog att byta bil med ”morsan”.
Nåväl, iväg kom vi och trots att fruntimmersveckan passerat
med råge var vi sex kvinnor och en man som sammanstrålade i Torekov. Vädret var
lite halvmulet och grått och det var svårt att förutse hur dagen skulle arta
sig. Avlastningen gick bra och vi satte kurs mot Vinga skär.
Där kollade vi in
skeppsvraket som är lite häftigt innan vi satte kurs mot Hallands Väderö. Det
blåste ganska bra och vi var lite oroliga för hur utsidan av ön skulle kännas.
Så fort vi kom fram till ön gick vi iland för en välbehövd
fikastund.
Alla njöt av friden och maten och vädret klarnade upp något så vi
bestämde oss för att runda ön och känna av vågorna på utsidan innan vi tog ett
beslut om hur vi skulle fortsätta turen.
Väl på utsidan kände vi att vinden inte skulle bli några
problem och tur var det för detta var året när sälarna verkligen ville synas!
De låg snyggt draperade på en stor sten när vi kom och efterhand som vi närmade
oss valde de att hoppa ner i havet. Alla utom en sälmamma med sin lilla kut som
snällt låg kvar och lät sig betittas. Runt oss for de andra sälarna upp och ned
i havet och tittade lika nyfiket på oss som vi tittade på dem. Och de var
definitivt fler än vi!
Efter denna underhållning paddlade vi vidare mot fyren och vädret
blev bättre och bättre.
När vi rundat andra sidan av ön letade vi oss in till
KFÖ:s egen lilla badvik. Här åkte kläderna av för ett uppfriskande bad innan
andra-fikat dukades fram.
För att inte bli för nyttiga bestämde några sig för
att ta en kortare promenad och köpa glass till efterrätt.
Dagen hade varit fantastisk och det var sju helnöjda
paddlare som åter igen tog plats i kajakerna för den sista sträckan tillbaka
till Torekov.
Vi upptäckte dessutom att Kustbevakningen hade en båt på plats
utanför hamnen så det gällde att uppföra sig ordentligt ;-). Men det gör vi ju
alltid så det var inga problem utan vi tog oss in i hamnen och påbörjade
lastningen för återfärd.
Så tack vare räddande änglar, söner och sälar fick vi alla en härlig
långfärd.
Paddlare: Monica, Marie, Maria S, Mia, Annelie, Anne-Grethe och Anders K.
Text: Marie.
Foto: Anne-Grethe och Mia.
Mer på
http://anne-gretheholt.blogspot.se/2012/08/hallands-vadero-en-berattelse-om-vad.html
Mer på
http://anne-gretheholt.blogspot.se/2012/08/hallands-vadero-en-berattelse-om-vad.html
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar