Eskildsø 26 september

Utlandspaddlingar skapar ofta lite extra intresse och lördagen den 26 september var det 13 ivriga paddlare som samlades för att lasta inför turen till Eskildsø vid Roskilde fjorden. Dagens nyhet var en ”paddel-åkpåse” som ska skydda våra paddlar medan de skakar runt på släpet. Fiffigt! 

 

Vädret var ganska bra med lite sol och lite moln och en dräglig vind. Vi for iväg och tog oss via Öresundsbron till Roskilde och vidare till vårt iläggningsställe som var Jyllinge hamn. Väl där upptäckte vi att det danska vädret inte riktigt matchade det svenska utan vinden var kraftigare och kallare och solen visade knappt sig. Men seglarfolket i Jyllinge var generösa och hade både omklädningsrum och toaletter öppna så vi slapp i alla fall strippa i den kyliga vinden.

Ner i kajakerna kom vi och startade turen genom att gå söderut mot Roskilde och hade därmed Eskildsø på vår högra sida och efter en kortare tur kom vi till Eskildsø udde som vi rundade. Vi fick då en bättre utsikt över fjorden och kunde i fjärran se en vikingabåt som var ute och ”lördagsseglade”. Tyvärr var den på alldeles för långt avstånd så vi kunde inte riktigt kolla in den. Vi fortsatte runt udden och en kort stund senare nådde vi vårt första fika-stopp som var Eskildsø. Vid den enkla färjan till ön fanns bänkar att duka upp på och eftersom korna som betade en liten bit därifrån var uppfostrade nog att inte komma för nära fick vi njuta av våra matsäckar i lugn och ro.

När alla magar var nöjda tog vi en promenad på ön. Det fanns endast två hus på ön och uppe på en höjd fanns en gammal klosterruin som naturligtvis måste undersökas. 

Det fanns en berättelse om munkarna som en gång bott i klostret och det gjorde inte att man funderade på att bli religiös. Däremot fick vissa av oss brått tillbaka till kajakerna eftersom vi på långt håll såg att korna blivit väldigt intresserade av våra farkoster sedan vi lämnat dem obemannade. Det är väl inget fel på kor men i kajaken vill man ju inte ha dem!

Vi andra tog oss i sakta mak tillbaka till kajakerna och fortsatte norrut. Det var väldigt lågt vatten och en ganska seg motvind så vi tittade nog alla lite avundsjukt på de många segelbåtarna som for omkring. 

Efter lite motig paddling kom vi fram till Skuldelev hamn som skulle bli vårt andra fikaställe. Det var en väldigt charmig hamn med trevliga och snackiga människor som glatt lånade ut sin toalett och diskuterade fiske med några av oss. 

 

 

Precis utanför hamnen låg en gullig liten ö som tyvärr totalt kom i skymundan på grund av de enorma kraftledningsstolpar som reste sig från gigantiska fundament framför det enda hus som låg på ön. Snacka om att förstöra utsikten!

 När vi, efter att ha fikat färdigt, lämnade Skuldelev rundade vi ön och såg då att trots att ön invaderats av kraftledningar använde de solceller för att få ljus till lillstugan.

Nu var vi på väg tillbaka och fick en behaglig medvind och det dröjde inte länge förrän vi var framme i Jyllinge hamn. 

 

 

 Vi hade haft planer på att äta på restaurangen som låg i hamnen men fick tidigt veta att det var fullbokat. Vi velade lite fram och tillbaka om hur vi skulle göra med ätandet. För säkerhetsskull gick vi och kollade på restaurangen om någon avbokat men icke. Skulle vi leta efter något inne i Roskilde? Skulle vi hämta mat någonstans när vi kom tillbaka i Malmö? Detta var funderingar som höll oss sysselsatta medan vi bytte om, lastade våra kajaker och började återtåget mot Malmö.

När vi kom upp på Öresundsbron fick vi se en fantastiskt fin måne som såg ut att vara väldigt nära och med ett starkt sken. Det blev en ganska förtrollande syn! Månen ledde oss hela vägen tillbaka till klubben och medan vi lastade av kom alla fram till att det där med ätande nog blev lite jobbigt så vi skingrades för vinden och var bara tacksamma för att vi fått en fantastisk paddeltur även om den slutade med tomma magar. 

Det var en trevlig dag som bara hade en dyster stund….om man är groda och bor på en ö med en enda bil...hur otursförföljd är man inte då om man slutar sina dagar alldeles platt och överkörd….

Paddlare: Anne-Grethe, Boel, Carol, Erik, Eva, Göran, Heike, Jan, Johan, Lennart, Marie, Martin och  Mia H

Foto: Anne-Grethe

Text: Marie

JÄRNAVIKFESTIVALEN

Äntligen var det dags! Tjäröfestivalen skulle uppstå igen fast under namnet Järnaviksfestivalen. Platsen där allt skulle gå av stapeln var på campingplatsen i Järnavik. Vi som var med på sista Tjäröfestivalen hade redan stiftat bekantskap med det stället.

Vi blev riktigt många från KFÖ, hela 17 medlemmar och Melvin. Vi kom iväg i bra tid från Malmö så klockan var inte mer än tolv när vi kom fram. Skönt att hinna slå läger innan det var tid för lunch och fredagens pass startade. Jag och Anne-Grethe startade med vad som skulle vara en lugn paddling med Friluftsfrämjandet. Temat var teknik och säkerhet. Vi såg bl.a. havsörn vid flera tillfällen och vi fick lära oss ett nytt sätt att ta sig förbi Blekinges Kap Horn om vädret är för hårt. Bra att ha i bakfickan.

Lite softande vid tälten och sen var det middag. Underhållning var det också eftersom världsmästarinnan i nyckelharpa Emilia Amper spelade och underhöll med berättelser om nyckelharpan och sitt liv. Otroligt vacker och stämningsfull musik. Kvällen avslutades av Mattias Meldert som visade bilder och berättade om resor samt ställde den stora frågan, varför är det så många som bara kör en typ av paddling när det finns så mycket att testa på?

Testa på, det var det vi gjorde på lördagen efter frukosten. Ja, åtminstone vi åtta personer som skulle forspaddla. Vi transporterades iväg till Mörrumsån där vi fick en kort genomgång i hur man kantar, bakvatten, strömmar och paddelteknik. Efter det var det dag att släppas ner i ån vilket var en lite läskig upplevelse att sitta där, framåtlutad och sen åka ner för kanten utan att veta vad som händer när man kommer ner i vattnet. Alla klarade det och sen tog alla ett paddeltag och snurrade 360 grader. När man sen såg alla andra snurra runt i sina kajaker som såg ut som Kalle Anka båtar så var det omöjligt att att inte bli glad. Vi tog oss ner i det strömmande vattnet, hittade bakvatten, traverserade uppåt och sa ett par väl valda ord när det inte gick att komma uppåt men mest så skrattade vi och njöt.

Efter lunchen var det en ny grupp där bl.a. flera från klubben deltog. Jag försökte tillsammans med Anne-Grethe och Erik att lite klokare på vad man ska göra om olyckan är framme när man paddlar. Lite klokare blev vi och några nya trick lärde vi oss. Intressant var det att höra Geir, en som jobbar på räddningshelikopter, berätta om hur man får kontakt när man är i nöd.

Övriga deltagare från klubben hade bl.a. rollat med Freya Hoffmeister, manövrerat med Nicolai Ilcus som designat Arrow kajakerna och så en massa annat.

När vi alla hade fått middag så röjdes bord och stolar undan och filtar las ut på golvet. Det var dags för Freya Hoffmeisters föredrag om när hon paddlade runt Sydamerika. Där satt vi alla på golvet, rejält klädda med både tjocka jackor och mössa och stjärnan, Freya, möter upp iklädd ärmlös långklänning. Vem har sagt att man inte kan vara glamorös när man är på paddelfestival? Det var väldigt spännande att höra henne berätta om allt hon upplevt under de 3,5 år som det tog att komma runt.

Söndagen kom snabbt och festivalens sista pass efter avklarad frukost. För min del blev det manövrering med Nicolai. Han är väldigt duktig och pedagogisk så jag fick en hel del med mig hem som jag ska öva på.

Summa summarum så var det en bra festival. Visst är det alltid saker som kan göras bättre

och förfinas men åtminstone jag hoppas att det blir en festival även nästa år för konceptet är kul och man träffar både nya och gamla vänner i en trevlig miljö.

Text: Carol

Foto: Anne-Grethe

Paddlare: Erika, Johan, Lennart, Jan, Carol, Erik, MIcha, Susanne, Anders J, Anders K, Ulrike, Anne-Grethe, MIa, Göran, Eva, Jonas, Heike och så givetvis Melvin 

Läs mer om festivalen på Anne-Grethes blogg

http://anne-gretheholt.blogspot.se/2015/09/farmor-i-fors-jarnavikfestivalen-2015.html