Säsongsavslutning i Listerby skärgård

Sista oktoberhelgen är det tradition för att ha säsongsavslutning i Blekinge. Efter många år i Gula Huset i Järnavik kände vi att det kunde vara dags att prova på nya paddelvatten, och hittade Ronneby havscamping i Listerby skärgård som ett alternativ. Vi blev tio stycken paddlare som fördelade sig på tre stugor, och turades om att hälsa på varandra för häng och snäcks inför middagarna, och så själva maten. Det blev matlag som vanligt, och där verkade det som om ingen ville vara sämre – det bjöds på kava och antipasti, jättegod thaigryta, och hembakat med egna hösthallon. Eller varför inte japanska alger med rökt lax, följt av en otroligt god fiskgryta med blå- och grönmusslor, för att inte tala om äppelpajen till efterrätt. Kort sagt så skämde vi bort varandra ordentligt och kunde lägga oss mätta och belåtna i våra mysiga stugor för att drömma om fina paddelturer.

Och paddlat blev det, trots att vädret som så många gånger i år hade bestämt sig för att blåsa upp riktigt ordentligt. Det blåste mestadels västliga och nordliga vindar, vilket ju ändå var idealt med tanke på hur campingen och skärgården ligger.

På fredag var vi några stycken som hade kommit loss så tidigt att vi hann med en kort paddeltur innan mörkret la sig; det blev ett varv medurs runt Torkö samt Helgeö. På lördag blev det gemensam paddling där vi först gav oss av söderut från campingen. Vi tog oss norrom Arpö till Almöfjärden, och gick sedan norrut längs östra sidan Vagnö. På norra sidan Östanön blev det sedan en kort fikapaus. 

Efter pausen fortsatte vi paddla längs Jordö och Almö kikade även en bit nerför östra sidan Almö. Dock var det redan sedan innan bestämd att vi skulle vända tillbaka samma väg, då det kunde väntas bli rätt stökigt när man skulle runda Almös sydspets. 

Istället tog vi oss emellan Kvalmsö och fastlandet in på Inre fjärden, och tog en lunchrast på Kvalmsö. Lagom till att vi hade satt oss började det ösregna.

Som tur var höll det inte i sig länge och solen kom fram igen. Martin fiskade lite i grunda vatten, vi andra njöt av solstunden i backen.

Till slut lyckades vi slita oss, och fick en härlig solskenspaddling längs fastlandet, till och med i lä, tillbaks till campingen.

Vid urstigningen bjöds vi på en jättefin regnbåge, och så var det tillbaks till stugorna för häng och middag.

Så här skriver Anne-Grethe om söndagen: 
– Söndag morgon och dags för soluppgångspaddling för dom som orkade och ville. Kl 07.00 stod 6 tappra själar på stranden i blåst och kyla och mörker och en och annan funderade nog på om detta verkligen var dagens bästa idé. Men när vi väl var i kajakerna och lät medvinden föra oss framåt medan solen gick upp var alla bekymmer bortblåsta och vi njöt i fulla drag.

– Planen var att gå söderut och runda Arpö men vi flög iväg och tänkte att det var lika bra att ta Arpökalv också. Som sagt så gjort, vi kämpade oss upp mot Svängsundet och tog en välförtjänad fika på sydsidan av Vagnö. Redan här hade vi fått skrota planen på att möta resten av gänget på campingen kl 9. 

– Vi fortsatta norrut på ostsidan av Vagnö i ganska mycket motvind och minsann om vi inte mötte resterande paddlare efter ett tag. Då var vi dock på väg åt varsitt håll så det fick bli separata grupper denna dag. 

– Sedan paddlade vi genom sundet mellan Vagnö och Jordö och testade att gå öster om Ostanön. Här hade någon byggt en mur så det visade sig vara ett omöjligt projekt. Tillbaka igen för en hård motvindspaddling över Kålfjärden och sedan lunch på Kvalmsö. I sundet vid Kvalmsö var det väldigt trängt mellan vattnet och bron så det gällde att vara smidig och åla sig fram. Sedan följde vi land tillbaka till campingen och fick en härlig medvind på slutet.

– Fast klockan då endast var halv två kändes det som om vi hade haft en heldag på havet och vi hade paddlat 21,5 km. Det gäller att komma upp i tid!

Själv så hörde jag (Ulrike) till den lilla skaran som föredrog att ta det lite mer lugnt på morgonen, och stack ut med Lennart, Anders K och Anders J vid vad vi tyckte var mer lagom tid. Vi började gå norrut mot vinden och sökte oss mot Inre fjäden, där vi denna gång följde vassen som växte längs hela fastlandet. Där såg vi bland annat fiskgjuse och stjärtmesar, och vissa såg även vildsvin från rätt nära håll, medan andra fick nöja sig med att höra de plaska iväg i full galopp.

När vi hade krånglat oss under genom bron mellan Kvalmsö och fastlandet träffade vi på resterande gänget, men eftersom vi inte hade så bra synkning blev det bara vi som gick iland för en kort bensträckare, och tur var det för då hann vi se säl också! Sedan bar det av söderut, och efter en lunchpaus på östra sidan Torkö var det bara att kämpa sig tillbaka allra sista biten. Så där "bara" var det dock inte – vi hade så pass mycket motvind att vi bestämde oss för att koppla ihop oss med bogserlinor tre paddlare i rad direkt från början, i ren preventionssyfte. Jag tror knappt att det behövdes någon skjutshjälp i slutändan, men det psykologiska stödet av att man inte kunde falla tillbaka längre än en replängd var rätt skönt att ha på den överfarten.

Väl tillbaks vid campingen blev det snabba ryck med att packa, städa och lasta, och så vi kom iväg i god tid hemåt Malmö. I bagaget har vi nu ännu några fina långfärdsminnen som nog ska hjälpa oss att klara oss över vintern.

Paddlade gjorde: Anne-Grethe, Mia, Heike, Ulrike, Anders J, Anders P, Anders K, Lennart, Martin, David

Text: Anne-Grethe, Ulrike
Bilder: Anne-Grethe, Anders J