KFÖ långfärd: Hanö

Som sensommartur hade vi planerad att ta oss ut till Hanö. Eftersom ön ligger rätt så exponerad för vind och väder i Hanöbukten hade vi redan från början satt upp en reservplan, nämligen att paddla på Immeln, ifall vädergudarna inte skulle vara med oss. Men som tur var så hade vi de på vår sida, och det blev en lugn överfart till ön och en ännu lugnare överfart tillbaka.

Vi började med att ta oss till Hörvik, där det nära hamnen finns en sandstrand som lämpar sig utmärkt för att starta turen. Anders J höll i en exemplarisk genomgång av allt som kan behövas gå igenom innan man kliver i båtarna. Bland annat så hade han förberett inplastade kartor så att alla hade en chans att vara med på noterna, eller rättare sagt vart vi var på väg.

Sedan bar det av, och Anders J provade ett nytt koncept – att guida gruppen från mitten och låta andra ta täten alternativt kön. I början fanns det kanske en viss förvåning över att man plötsligt väntades bli aktivt på detta sätt på en tur, men det fungerade bra och många uppskattade nog att få prova på lite olika roller. Elisabet började med att guida oss till Listerhuvuds fyr, medan David tog kön. Sedan guidade Carol oss på överfarten och Ulrike tog kön. Det blev en kort vattenpaus när vi var halvvägs, och sedan var vi redan framme.

Vi överlät hamnen till den bullriga färjan och siktade istället på en liten strand precis norr om hamnen, där de flesta gick i land för en bensträckare och lite fika. Där fanns fina sittplatser och till och med björnbär att plocka. Stämningen var på topp!

Efter en liten stund var vi tillbaks i kajakerna och började ta oss medurs runt Hanö. Efter en kort bit med medvind rundade vi Bönsäcken och kom in i lä. Nu var det Lennart som guidade, och han tog det riktigt lugnt så blev det mycket tid att spana in ön och leka runt stenarna. De fick man nu hålla under god uppsikt, för det fanns många stenar även strax under vattenytan, och är det inga vågar blir de delvis rätt svår att upptäcka innan man hör skrapljudet som man helst inte vill höra.

När vi svängde runt sydspetsen började vi känna av vinden igen, och hade sedan medvind in i hamnen.

Vi slog oss ner direkt i hamnen där vi hade gått upp för äta vår medhavda lunch. Ja, förutom Carol, som hade siktat in sig så mycket på sill och potatismos att det fick bli så att hon traskade iväg till hamnkrogen alldeles själv för att njuta av sin portion. Där fick hon dock sällskap av kocken, som sedan fick sålt lite glass till en och annan i gruppen som efterrätt också.

Efter lunchen tog vi oss en promenad på ön. Vi började att gå upp mot fyren varifrån man har en fantastiskt utsikt både över ön och mot land. Sedan gick vi förbi engelska kyrkogården och tillbaka till hamnen, och på vägen fick vi äntligen syn på dovhjortarna som finns på ön och sedan även en utsikt över Bönsäcken.

Tillbaks i hamnen var det bara att kliva tillbaka in i båtarna och paddla tillbaka till fastlandet. Det var nästan stiltje så en lugnare överfart hade man knappast kunnat önska sig. Tillbaka på utgångspunkten lockade sandstranden och det lugna vattnet till att ta sig ett dopp, fast vattentemperaturen var så låg att det var bara några få tappra som vågade. Sammanlagt fick vi en underbar sensommartur, och kommer gärna tillbaka om vädret är oss lika välsinnad!