tisdag 5 maj 2015

HELGE Å MED PULKEN

Långfärdsåret 2015 startades upp den 11 april. I vanlig ordning får man börja lite lugnt så Helge å kändes som ett lämpligt val. Hade vi tur så skulle vi kanske också få se tranor.


Efter en snabb lastning kom vi iväg mot Yngsjö där vi skulle starta turen. Johan och Erika var redan i Åhus så tillsammans med Mia skulle de fixa lite bil-logistik. En bil skulle i förväg placeras i Åhus där vår tur skulle avslutas.
Innan alla samlats där vi skulle lägga i så upptäckte vi att Yngsjö är en liten by men tillräckligt stor för att vi skulle landa på olika ställen. Ännu mer avancerat var det för de som skulle mötas i Åhus, tydligen är det inte lätt att hitta varandra i Åhus.


Alla hittade till slut varandra och vi kunde ge oss av. Det var en fantastisk dag med sol och värme i luften. Där vi paddlande på i ån kunde vi knappt märka av någon vind heller. Efter en stilla tur med mycket snack och fågelspanande så kom vi fram till Pulken. Där lägger de ut mat åt tranorna som är på väg till Hornborgasjön så fågelskådare och andra vallfärdar dit för att se på fåglarna. Vi fick se massor av tranor vilket var en mäktig syn och dessutom fanns det några andra fåglar som var ovanliga. På utkiksplatsen mötte vi en entusiast som kunde berätta massor om fåglarna och besvara alla frågor som vi hade. Kul att få lära sig en massa nytt och att inse att för vissa människor är fåglar ett STORT intresse!






Det var lunchtid så den intogs i slänten ner mot ån och under tiden vi åt kunde vi se på alla tranor som kom flygande och skulle landa. Det är verkligen graciösa fåglar.
När lunchen i matsäcken var slut så fortsatte vi färden mot Åhus. Ån flöt stilla och vi såg ännu fler fåglar, träd som började slå ut och en del fina hus när vi började närma oss Åhus.


Eftersom det var svårt att ta sig iland på ”glassbåts-sidan” av Åhus paddlade vi mot småbåtshamnen Där vi tog oss upp och efter att alla fått upp sina kajaker så tog vi en fika i solen på bryggan innan bilförarna lastade in sig för att köra och hämta de bilar v i tidigare lämnat kvar i Yngsjö.



Lite strip tease i hamnen, en effektiv pålastning och sen var vi alla på väg hem igen. Lite trötta men samtidigt glada för att nu var premiären avklarad och framför oss låg massar av andra långfärder att se fram emot.

Paddlare:
Erika, Elisabet, Martin, Carol, Jan, Lennart, Marie, Roger, Tina, Johan, Mia, Lisbet och Anne-Grethe.

Text: Carol med hjälp av Marie
Foto: Anne-Grethe

lördag 2 maj 2015

KULLEN 1 maj



Grrrrr - då var vi redo att ta oss an Kullen igen.
Vid Kullen tar trygga Öresund slut och vädret kan bli lite tufft ibland.
9 paddlare antog utmaningen denna gång och samlades som vanligt vid klubben på morgonen för att lasta kajaker.



Dom nya långfärdsledarna Lennart och Jan visade karta med fågelskyddet som fortfarande gäller och vi la upp taktiken. Efter kort diskussion enades vi om att starta i Mölle, paddla till Nimis och tillbaka till Mölle.

Vid Mölle var det lugnt och fint, Jan lastade sina bananer och snart var vi ute på vattnet.


Erik och Anders

Lennart har samlat gruppen för planering
Paddlingen började med mycket lugnt väder och även vid fyren var det ganska platt.


Efter fyren blev det lite småkrusigt men vi paddlade troget vidare och hittade en fin strand att gå iland på för lunchpaus. Med strand menas givetvis stenstrand.


Sedan började jakten på grottorna. Efter några bom hittade vi dom riktiga grottorna, vattenståndet var bra och vi kunde glida genom utan skador på kajaken.




På land kryllade det av vandrare och klättrare och i vattnet några dykare.
En paddlare vi mötte i Mölle hade sett tumlare nyligen så vi spanade febrilsk men tyvärr behagade inga att visa upp sig för oss.

Vi hade pratat lite om möjligheten att gå iland vid Nimis, men när vi väl kom dit hade vågorna jobbat upp sig så endast Jan klev iland. Såklart.


På väg tillbaka till Mölle började det blåsa upp precis som väderprognosen hade sagt. Vågorna blev större men det klarade alla galant. Att komma i och ur kajaken vid rasterna var dock värre så här badades det friskt.
Vi hade spetsat in oss på samma fina fikaplats som på väg ut. Där låg en hel facegrupp-grupp från Halmstad som alltid paddlade Kullen 1 maj - men vi trängde in oss mellan deras kajaker.

Facegrupp-gruppen lämnar

Lite blött trots torrdräkt
När vi rundade fyren hade det hunnit bli en hel del vågor. Vi kämpade på i motvinden och fick lön för mödan när vi efter fyren kunde glida sista biten in mot Mölle. Erik fick en helt otrolig surf med Zenith - världens bästa kajak (!)

Paddelsträcka: 22 km
Paddlare: Lennart, Jan, Tina, Elisabet, Anders K, Erik, Johan, Martin och Anne-Grethe.

Efter en heldag på havet blir man såklart hungrig så dagen avslutades med pizza och många glada skratt på en lite crazy restaurang i Mölle city. Djurbilden i början av inlägget är från restaurangen.

Text och foto: Anne-Grethe.
http://anne-gretheholt.blogspot.se/2015/05/skanes-kapp-horn.html

måndag 3 november 2014

BLEKINGE 2014



Vår traditionella höstpaddling i Blekinge är avklarat.
En ny tradition som vi startade förra året är att låta alla som vill skriva på bloggen.
Många var kallade, men ganska få nappade tyvärr.

Vi var 11 paddlare från KFÖ + Växjöflickorna Lotta och Marie T.
Dessa flickor får börja för att dom är våra gäster - och för att deras inlägg kom in först.


MARIE:
F-n ta er, alla paddlare som var med i Järnavik!
Mitt mål med Järnavikpaddlingen var att paddla skiten ur min kropp så att jag skulle vara paddlingsnöjd hela vintern. Trots att jag paddlade med alla krafter jag kunde uppbringa för att hålla jämn takt med de andra och ändå bara såg ryggar så missades målet kapitalt. På grund av KFÖ - och Lotta. Nu har jag inte bara en mörk vinter framför mig, nu har jag även en paddlingslängtande själ att ta hand om.

Johan tror på min förmåga att klara roll i höga vågor och med Lottas sällskap i vågorna kommer vi att fnissa oss igenom våra lyckade och mindre lyckade försök, och med Anne-Grethes uppmuntrande beröm i minnet orkar jag många fnissande försök - gissa om jag vill prova det genast. Anders, Johan, Paul och en sporadisk Jan höll mig i handen och lät mig leka i vågor, gissa om jag vill upp på en våg igen snarast - för att inte tala om ner i en dal. Med Anne-Grethes pushande och en sympatirollande Lotta vågade jag rolla i manetvatten, inte livrädd, bara fnissande. Och lyriskt nöjd. Gissa om jag vill uppfylla mitt sista manetmål så fort som möjligt - slänga mig med ryggen först i manetvatten som en Barsebäckshamnskärring. Klart att jag klarar det.Denna vinter blir längre och mörkare än vanligt, av längtan efter våren. På grund av KFÖ - och Lotta. Som hämnd kommer jag till Järnavik även nästa år och jäklar vad jag ska träningspaddla till dess för att kunna hålla jämn takt med er. Å andra sidan lär jag paddla snabbare än Anne-Grethe, för en farmor kan väl knappast paddla från mig. Med sitt blåsilvertonade lagda hår och sidenscarfsen runt halsen vajande i vinden.
Och nästa år äter Mia, Maria och jag en lång lördagsfrukost i morgonrock, alla som vill får hänga på. Monika på vandrarhemmet har vi redan förvarnat.







LOTTA:
Det här med matlag är ju en genialisk idé. Man bjuds på nya, goda och spännande rätter varje gång. Vi från Växjö hade återigen fått lördagens efterrätt på vår lott, dvs. jag hade fått det på min lott. En uppgift som bara kändes rolig eftersom jag sällan eller aldrig bakar i vanliga fall. I år valde jag att göra en Saffranspannkaka. Om det var så himla smart vet jag inte eftersom jag aldrig gjort det tidigare, bara ätit det hos svärmor med god aptit. Men som tur var så verkade det falla de flesta i smaken. Det var flera stycken som ville ha receptet, så jag tänkte att det kan väl få bli mitt bidrag i bloggen.
Receptet är beräknat för 8 personer, om de inte ätit Johan och Erikas ljuvliga broccolisoppa och Carol & Co’s fantastiska Kycklinggratäng innan. För då räcker det till dubbelt så många.
1 kg färdigkokt risgrynsgröt (1 stor plastkorv)
1 pkt saffran (½ g)
3 msk strösocker
1½ tsk vaniljsocker
1½ dl skållad och finhackad mandel
1½ dl grädde
4 ägg

1. Sätt ugnen på 200 grader. 
2. Häll gröten i en bunke. Tillsätt de övriga ingredienserna. Avsluta med att röra ner ett ägg åt gången till en jämn smet.

4. Häll smeten i en smord bakplåtsklädd ugnsform (ca 30x20 cm). Grädda i nedre delen av ugnen i 30 minuter. Servera ljummen med sylt och lättvispad grädde.



Från ANONYM kommer sedan detta inlägget:


Det var en gammal dam från stan
vid naturen hon ej var så van.

Av moln och regn blev hon sur
men sjöng vid solsken i dur.

Så sönda'n var klart bästa da'n!

Kram och tack för en trevlig helg!


MICHA  skriver:

- Lördagen bjöd på en trevlig tur trots vädret (blåst och regn)
- Sälarna på Söndagen var en höjdare
- Som vanligt gott sällskap, god mat och mycket skratt
- Många av klubbens deltagare kommenterade mitt val av kajak...'det var länge sen att man     såg dig paddla i en 'vanlig' havskajak'



Ser ni sälen?

Anne-Grethes blogginlägg om paddlingen hittar du här:

http://anne-gretheholt.blogspot.se/2014/10/blekingepaddling-i-regn-och-blast.html

Paddlare:
Mia H, Mia D, Marie, Jan, Anders K, Paul, Carol, Erika, Johan, Micha och Anne-Grethe från KFÖ.
Marie och Lotta från Växjö.

tisdag 7 oktober 2014

KÖPENHAMN den 5 oktober

Åtta paddelsugna medlemmar träffades på söndagsmorgonen för att lasta inför Köpenhamnsturen. Vädret var perfekt och vi fick någorlunda snabbt alla kajaker och människor på plats i bilar och släp och gav oss iväg. Bilresan gick smidigt och snart var vi framme i Sydhavn där vi, tack var Carol, kunde utnyttja TDC kajakklubbs iläggningsplats och omklädningsrum. Samt även toaletterna, tack och lov!




Vattnet såg inbjudande ut och eftersom vi redan på bilresan lagt märke till några märkliga ”konst-husvagnar” var det dit som vi först styrde. De var fräcka och, enligt Carol, var det en del av en tidigare utställning. 



Efter kultur blev det arkitektur eftersom vi paddlade runt bland kanalerna i Sluseholmen. Fräcka bostäder men vill man verkligen veta så mycket om sina grannar? Nog kan färgen på deras underkläder få vara en hemlighet. Eller?
Vi tog oss vidare in mot centrala delar genom att följa hamninloppet. En liten avvikning gjordes för att kolla in en ny cykelbana uppe i luften vid Fisketorvet. Vi såg massor av människor överallt och det var verkligen en perfekt dag för att njuta av sol och värme. 


Vi följde kajen och strax innan en alldeles ny byggnad, en glasboll på Søren Kierkegaards Plads, tog vi oss in i Fredriksholms Kanal, för att se på undervattensstatyerna och alldeles kort därefter var vi framme på vårt lunchstopp på Kayak Republic.
Efter fjolårets något misslyckade lunchstopp hade vi varit lite oroade över att komma tillbaka till samma ställe. Men även om de totalt hade missförstått vid vilken tid vi skulle komma, fick vi verkligen revansch! Härliga ”frokosttallærkner” innehållande lax, korvar, rödbetssallad och ”nån-form-av-köttfärslimpa” och massor av gott hembakat bröd samt kaffe och brownies serverades oss och som plåster på såren från ifjol dessutom till ett starkt rabatterat pris. Det åts, dracks och njöts. Den enda kritik vi hade var att de verkligen kunde se till att få bort huset på andra sidan gatan så att solen gavs mer möjlighet att lysa på matgästerna. Får se om de lyckas med det till nästa år!




Med mätta magar satte vi oss i kajakerna igen och begav oss mot den lilla sjöjungfrun. Där var som vanligt massor av turister som fotograferade och försökte komma så nära statyn som möjligt. Det samma gjorde vi så nu finns nog KFÖ:s medlemmar på tusentals resebilder. 


Av vår lokala guide, dvs Carol, blev vi sedan visade den mer moderna och inte fullt så naturtrogna sjöjungfrun som finns strax efter den riktiga. Vi vände av höger alldeles efter Köpenhamns gulliga lilla gästhamn och kom in i en ny hamn bakom Langeliniekaj och där satt hon, uppkrupen på några stenar och såg alldeles obeskrivligt konstfull ut. Kanske inte ett skönhetsideal men underbart annorlunda! På kajen bakom henne fanns ännu fler konstverk som vi gärna sett närmre på men avstigningsmöjligheter saknades. Alla skulpturerna, som ingår i temat ”det genmodifierade paradiset”, är skapade av Bjørn Nørgaard.


Nu var det dags att korsa hamninloppet för att ta oss över mot Refshaleøen. Vi följde kajkanten och var antagligen inne och nosade på militärt område men danskar är ju ett fredligt folk så vi klarade oss undan både utskällningar och hot om krigsrätt. Innan vi var framme vid operan vände vi in mot Christiania och de fantasifulla husbåtar som nu ligger där. Vissa i sämre skick än andra men alla med unik charm. 


Där inne var det läigt och solen strålade så efter en kortare diskussion gick vi i land på Christiania Beach för en fikapaus. Egentligen var alla för mätta för att ens tänka på fika men vi fick en skön stund i solen medan vi pratade om kommande paddelturer och vad man skulle kunna åka för att paddla. Paris förkastades liksom Amsterdam men Island verkade stå högt i kurs.



Efter fristaden gled vi vidare mot Christianshavn där vi tittade på fina, fula, klumpiga, smäckra och eventuellt sjöodugliga båtar av alla de former och storlekar. Folk satt på kajerna och fikade och snackade och allt var så där gemytligt hygge-danskt som det bara kan vara i Danmark.
Ute i hamninloppet igen begav vi oss tillbaka mot Sydhavn. Vi hade solen rakt mot oss och det kändes som om vi kunde fortsatt hur långt som helst. Men väl framme vid ”vår” brygga passade solen på att gå in i dis och vi kunde byta om och lasta på utan att vara allt för ledsna över att dagen var slut.
Den planerade eftersitsen på klubben gick i stöpet då flera medlemmar ville hem och fira söndagskvällen med nära och kära men ett stopp för att inhandla lite danska delikatesser (?) hann vi med på vägen hem till Malmö.
Avlastning och omlastning av kajakgrejor gick snabbt och vi kunde alla ta oss hemåt efter en helt underbar dag i Köpenhamn. Fast fy vad kallt det var att cykla hem!

Paddlare: Anne-Grethe, Boel, Carol, Elisabeth, Jan-Henrik, Marie, Martin E och Mia H.

Foto: Anne-Grethe


Text: Marie (fast Carol fick hjälpa till med namnet på de flesta platserna)

lördag 13 september 2014

VEN

Sedan jag började som långfärdsansvarig har vi inte paddlat runt Ven. Det finns nämligen en skräckhistoria i klubben från en kvinnlig paddlare som var med på en sådan paddling. Det var blåsigt och strömt, killarna paddlade ifrån henne och överfarten blev en mardröm. Hon tog kajaken på färjan hem.

Nu är det nya tider, "våra" killar är helt underbara och skulle aldrig tänka tanken att paddla ifrån oss.
Så nu var det dags.
Vi samlades på klubben som vanligt, efter en liten genusdebatt lastade vi kajakerna på Lennarts släp och var snabbt iväg. Ankomsten till Borstahusen kunde börjat bättre för den bil jag färdades i. Vi hamnade mot körriktningen och när vi äntligen fått vänt och parkerat försökte Mia ramma en cyklande pensionär med bildörren.
Han klarade sig lycklig nog och snart var vi i väg.

Överfarten bjöd på med/sidovind med en del vågor när vi kom en bit ut. Mot alla odds lyckades vi verkligen hålla ihop gruppen och alla njöt.




Vi tog kurs lite norr om Bäckviken och valde att runda Ven motsols. Nära land blev det lugnare vatten, vi passerade campingen och dykare och tog sedan en välförtjänat lunchpaus lite i lä på sydsidan.

Här är en som längtat efter matpaus.

Paddlingskläder kan vara lite knöliga att få av och på.



Erika spanar efter säl. Vi såg minst en. Den simmade som en människa i bröstsim.

Bild på vatten? tänker ni kanske, men om ni kollar väldigt, väldigt noga ser ni en svans i vattnet. Kan vara en iller eller mink trodde vi.

Fågelbon.



Vi fick nu en lugn sträcka i lä. Jan tyckte det var mycket bättre väder på danska sidan och kunde nog tänka sig en sväng dit, men vi andra tyckte Ven runt räckte.





Passerade Kyrkbacken hamn - Jan var givetvis en sväng inom - och beundrade sedan getterna som klättrade på den oerhört branta klippsidan. Mia blev så exalterad att hon tappade sin paddel. Men Jan var snabbt där.


Rundade nästa spets och fick rak motvind upp mot Bäckviken hamn där vi hade bestämt fikapaus för att utöka tiden utomhus och ladda inför överfarten.



Sedan var det dags att korsa sundet igen. En bit ut såg vi blixt och hörde åskan och i samband med detta blåste det upp ganska rejält. Vi förberedda oss för ett riktigt busväder men ovädret hade den goda smaken att vända efter Landskrona. Tack för det!

Anders fick träna bogsering en liten stund - och alla kom i hamn med gott humör.
Vi fick en del vågor men dom var mjuka och fina och roliga. Vi var alla nöjda med dagen!
Kul att äntligen få komma runt Ven!

Avklädningshjälp

Vätsketillförsel





Paddlare var Lennart, Mia H, Jan, Erika, Johan, Anders K och Anne-Grethe. Ett riktigt toppengäng om jag får säga det själv!

Och stort tack till Anders som var vikarierande långfärdsledare tillsammans med mig denna dag.

Text och foto: Anne-Grethe.

http://anne-gretheholt.blogspot.se/2014/09/antligen-paddlat-runt-ven.html