torsdag 16 augusti 2012

ORUST 10-12 AUGUSTI


Hej och hå efter 7 sorger och 38 mejl lyckades Erik, Anne-Grethe, Monika, Marie, Helen, Jerry, Anna, Boel, Paul och Mia med kajaker komma iväg på torsdagskvällen till Stockens camping.
Väderprognosen på fredagen sa svag vind med någon regnskur och det visade sig stämma. Paul föreslog paddling mot Käringön och Måseskär.





Var är han som jobbar här? På lunch eller? Återkommer kl 13.00. 









Hamnen var full på Käringön, vi gick runt ön och la till vid badplatsen. PADDLA-PAUSA-PADDLA! Och visst var det lunchtid?







…och sen blev det glassdax under valskelettet.



Mot fyren! Och inte vilken fyr som helst – en liten Heidenstammare i fackverkskonstruktion ritad av Gustaf von Heidenstam.



Solen sken och livet var gott. På med regnkläderna för att paddla hemåt rätt in i regnskuren.





Men efter regn kommer sol och knott. Fika och damtoalett.





Erik färgmatchad från topp till tå!



Marie, Monika och Erik hade förfest på berget utanför sin stuga!



Blandade åsikter om grillmaten, men mat fick vi och öl och vin därtill.







Ny dag, solen sken och vindarna skulle bli sydliga och svaga. Vi beslöt att gå norrut efter tips från Orust kajak-killen. Genom idylliska Gullholmen mot Islandsberg och till paradiset som vi fann på Säingarna. En fantastisk badvik med helt klart vatten. Maneterna höll sig borta och vi gjorde tantdopp och konster om vartannat.





"God dag, herr handelsman Flink, min vän! Jag kommer med storm ut till Flatön igen. Det blåser, nordvästen ger hals." Så börjar Maj på Malö
Vi slapp nordvästan på vår väg mot Malö strömmar och handelsman Flinks handelsbod. Glass, fika och köpa middagsmat till kvällen.



Stor skaldjursfest på berget denna sista underbara kväll i Bohuslän.

















På söndagen paddlade vi på förmiddagen och begav oss runt Hermanö i vänstervarv. Dyningar och bränningar och en helt underbar paddling. 





Snabbfika i en liten miniarkipelag.




...och sen var denna underbara helg slut, som vi bevarar i vårt minne och plockar fram i november och ler.





onsdag 15 augusti 2012

HALLANDS VÄDERÖ 5 AUGUSTI


Detta var långfärden som nästan inte blev av! Och allt beroende på bristen på bilar med dragkrok!
Paddlare och bilar kunde komma från alla delar av Skåne men dragbil från Malmö var det svårt att få till. Allt löste sig i sista stund med hjälp av en räddande ängel från Brösarp som i sin tur har en son som är snäll nog att byta bil med ”morsan”.
Nåväl, iväg kom vi och trots att fruntimmersveckan passerat med råge var vi sex kvinnor och en man som sammanstrålade i Torekov. Vädret var lite halvmulet och grått och det var svårt att förutse hur dagen skulle arta sig. Avlastningen gick bra och vi satte kurs mot Vinga skär. 



Där kollade vi in skeppsvraket som är lite häftigt innan vi satte kurs mot Hallands Väderö. Det blåste ganska bra och vi var lite oroliga för hur utsidan av ön skulle kännas.

Så fort vi kom fram till ön gick vi iland för en välbehövd fikastund. 






Alla njöt av friden och maten och vädret klarnade upp något så vi bestämde oss för att runda ön och känna av vågorna på utsidan innan vi tog ett beslut om hur vi skulle fortsätta turen.
Väl på utsidan kände vi att vinden inte skulle bli några problem och tur var det för detta var året när sälarna verkligen ville synas! De låg snyggt draperade på en stor sten när vi kom och efterhand som vi närmade oss valde de att hoppa ner i havet. Alla utom en sälmamma med sin lilla kut som snällt låg kvar och lät sig betittas. Runt oss for de andra sälarna upp och ned i havet och tittade lika nyfiket på oss som vi tittade på dem. Och de var definitivt fler än vi!



Efter denna underhållning paddlade vi vidare mot fyren och vädret blev bättre och bättre. 




När vi rundat andra sidan av ön letade vi oss in till KFÖ:s egen lilla badvik. Här åkte kläderna av för ett uppfriskande bad innan andra-fikat dukades fram. 




För att inte bli för nyttiga bestämde några sig för att ta en kortare promenad och köpa glass till efterrätt.



Dagen hade varit fantastisk och det var sju helnöjda paddlare som åter igen tog plats i kajakerna för den sista sträckan tillbaka till Torekov. 



Vi upptäckte dessutom att Kustbevakningen hade en båt på plats utanför hamnen så det gällde att uppföra sig ordentligt ;-). Men det gör vi ju alltid så det var inga problem utan vi tog oss in i hamnen och påbörjade lastningen för återfärd.
Så tack vare räddande änglar, söner och sälar fick vi alla en härlig långfärd. 

Paddlare: Monica, Marie, Maria S, Mia, Annelie, Anne-Grethe och Anders K.

Text: Marie.

torsdag 2 augusti 2012

LANDÖN SKÄRGÅRD


Niklas


Inför vår dagsutflykt till Landöns skärgård lördagen den 7 juli hade väderutsikterna böljat från dagsregn till strålande solsken. Det enda prognoserna inte sagt något om var dimma. Och naturligtvis var det detta som mötte oss vid tiotiden när merparten av oss kom fram. Några hade övernattat på campingen där vi också hade fått tipset att sjösätta kajakerna på motstående sida vid bryggan och dansbanan. Det var en perfekt iläggsplats, tak över huvudet vid ombyte och lätt i- och urstigning från bryggan.
Vi som paddlade ut i tjock intighet och svag vind var Anne-Grethe, Maria och Paul, Monica, Carol, Marie, Niklas,Erik, Helèn och jag. Ingen av oss hade varit här tidigare så vi visste inte mycket mer än vad man kan läsa sig till: Det mesta är fågelskyddsområde, det är grunt och den är förvånansvärt okänd i sydvästra Skåne. När det gäller fåglar är öarna tillhåll för bland annat Roskarl och Skräntärna. Själva såg vi mest Mås, Trut och Skarv, men å andra sidan såg vi väldigt många av dessa.


Bengt tar täten.
Mia syns i dimman.
Planeringsdags.


Nu var vi flera gamla sjörävar i sällskapet så lite dimma var ju inget problem. Planen var att i sicksack paddla ut mot den yttersta ön, Lägerholmen (med fyr) och äta vår lunch där. Men när vi kom dit var det upptaget av sex miljoner av ovan nämnda fåglar plus att det faktiskt var åretruntlandstigningsförbud, till skillnad mot övriga öar som har förbud fram till 1 juli.

Vi fick alltså paddla vidare och när vi kom till Rakö hittade vi tillsist en privat brygga som vi försiktigt och ödmjukt invaderade då ägarna inte var hemma. 


Dom mest framfusiga lägger till vid den privata stranden
medan Niklas och Anne-Grethe - dom mer blygsamma - lägger till i sumpmarken bredvid.
Erik och Mia
Bengt







Det var då vi upptäckte att dimman började lätta och vi kunde konstatera att det faktiskt var en skärgård vi befann oss i. Men, men, då började det regna. Men när man väl sitter i kajaken gör det faktiskt inte så mycket, det var dessutom ett milt sommarregn. Det ska sägas att Landöns skärgård är en svårinvaderad samling öar om man vill gå i land. Det är grunt och varje ö omges av stenblock långt ut i vattnet. Så vi blev aningen förvånade (utom Erik) när vi efter lunchen upptäckte skärgårdens förmodligen enda sandstrand två hundra meter från vår lunchplats, vid nordvästspetsen på Rakö (Erik hävdar att han såg den innan lunchen, men vittnen saknas).


Vi kunde också konstatera att Skånes enda skärgård är lite mindre än Stockholms och efter att ha paddlat in i Tosteberga hamn, sicksackade vi tillbaka i innerspår mot Landön dit vi kom vid fyratiden på eftermiddagen. Det milda regnet höll i sig men dimman hade ju lättat så vi fick ju faktiskt en bra överblick av öarna. Några av fick efteråt den där känslan som man kan tänka att Columbus fick när han upptäckte Amerika: att ha bidragit till nya upptäckter till mänsklighetens fromma. Indianer och nordostskåningar räknas då inte....








Text: Bengt Selander
Foto: Anne-Grethe Holt


Läs mer på http://anne-gretheholt.blogspot.se/2012/07/landon-skargard.html