Långfärd till Stenshuvud

Lördagen den 13.8 deltog vi första gången på en långfärdstur med föreningen. Vår kajakrutt gick Kivik - Vik- Kivik, dryga 2 mil.

Vi hade tidig väckning hemma i Ystad för att möta upp till start kl. 9 i Malmö. Vid kanothuset packade vi kajaker på två biltak och på en släpvagn, för att få med alla 10. Sedan körde vi till Kivik hamn där Heike mötte upp med egen kajak .

Vid lite sökande efter lämplig plats kom vi överens om att starta lite norr om hamnen, vid sandstranden.

Vid 12- tiden hade vi alla 11 kajaker i havet och var klara för start. Solen sken vid start och vinden blåste från land. Lite skillnad från de vågor vi paddlat i veckan innan utanför Malmö.  Alla deltagare var ivriga att komma iväg och paddlandes löpte väl. Första fikapausen höll vi på sandstranden vid Stenshuvuds nationalpark.

Därefter paddlade vi vidare till Vik. I Vik höll vi igen en paus. Det blev vid glasskiosken, för just då kom dessutom en regnskur så vi sökte skydd och toalett. På toaletten fanns skylt om "tungskrapan", vilket ledde till intressant reflektion. Hela området vid Viks hamn var mycket pittoreskt. Som om tiden stått still.

Innan vi startade tillbaka mot Kivik, promenerade vi till Prästens badkar. Det var en unik vulkanisk formation i berget, vid havet.

Vid avfärden fick vi vänta in två personer innan vi kom iväg. Under hemfärden hade vi mycket varierande väder. Allt från mulet, klart solsken, regn och till sist motvind.

Hemåt paddlade vi i ett kör, för vi hade mest medvind. Kort  drickapaus hade vi halvvägs. Tempot hos paddlarna varierade, men de snabba tog några avstickare både in mot land och ut till havs och av och an mellan oss andra.

När vi väl nådde land var vi mycket nöjda över en lyckad tur! Så fick vi igen plocka ihop alla våra tillbehör och packa bilarna, för att köra tillbaka till Malmö.

Vi packade snabbt av all vår utrustning och tackade för oss, eftersom vi skulle köra tillbaka till Ystad. Vår tur den här dagen blev 15 h lång , så vi sov gott den natten!

Paddlare: Anne-Grethe, Jan, Carol, Ulrike, Elisabeth, Anders P, Ingela, Magnus, Martin, Heike och Monica Grönberg

Text och bilder: Ingela och Magnus Dahlqvist 

Vi korsar Öresund

Lördagen den 30 juli var det dags, vi skulle korsa Sundet. Om man tittar igenom gamla dokument som finns i klubbens gömmor så kan man läsa att för många år sen så var det en klassisk långtur att paddla från klubben till Saltholm och sen retur igen. Vi tänkte att vi kanske skulle starta lite lättare med att paddla från en kust till den andra innan vi ger oss på klassikern.

Vi var tolv personer som mötte upp på klubben tidigt på lördagsmorgonen. Vinden var västlig så vi fick skippa orginalplanen, att paddla till Danmark och istället satsa på att paddla från Danmark hem till klubben. Till vår glädje så hade Pernille och Mats bestämt sig för att följa med. De planerade inte att paddla hela sträckan utan de tänkte paddla med tills de kände att det var lagom att vända tillbaka. De kunde då även köra hem släpet. 

Vi hade lyxigt nog lyckats ordna med två extra förare som kunde köra hem de två andra bilarna så logistiken var inga problem. Efter en hyfsat snabb lastning så kom vi iväg mot Danmark, Amager och Kajakhotellet där vi skulle starta.

Solen strålade när vi kom fram. Det var massor med aktiviteter på gång på Kajakhotellet med fullt av paddlare överallt. Mats berättade senare att det tydligen var en stor tävling på gång där deltagarna skulle paddla fyra varv runt den konstgjorda ön.

Hur som helst så fick vi ordning på våra saker, vinkade hejdå till våra förare och begav oss ut på vattnet. Lite bonus var att vi kunde roa oss med "plane spotting" på väg ut mot den prick som markerade farleden och som vi hade som första mål.

När vi samlat ihop oss för att i grupp gå över farleden så fattade Mats och Pernille beslutet att de hellre avvek där istället för att gå med till Saltholm. Annars skulle de senare tvingats gå i motvind över den ganska breda och väl trafikerade farleden så det blev till att ta ett snabbt farväl så att vi hann paddla över före den stora båten som var på väg norrut. Snabb var båten så halvvägs kom vi på att vi skulle vänta vid mittpricken innan vi korsade den norrgående farleden.

När båten passerat kunde vi fortsätta mot Saltholm där vi skulle hålla lunchpaus.

På Saltholm råder landstigningsförbud på hela ön med undantag för den enda och lilla hamnen som ligger på den nordliga spetsen. Ganska snabbt var vi framme och efter lite klafsande i dy och tång så fick vi upp kajakerna på land och kunde hitta en plats med lä bakom en sjöbod.

Eftersom ingen av oss tidigare varit på Saltholm så beslutade vi oss för att ta en liten promenad efter lunchen och kolla runt lite. Det fanns en hel del informationstavlor där man kunde läsa om Saltholms historia.

Det fanns ett utkikstorn en bit från hamnen så det klättrade vi upp i för att få lite bättre utsikt över ön. Det var flotta vyer som det bjöds på, så alla passade på att ta tjusiga bilder.

 

 

Till slut var det tid att ta oss vidare på vår färd. Vi hade snackat lite om vilken väg vi skulle gå. Alternativen var att gå norr om Saltholm och därefter ta rak kurs mot Malmö. Det andra alternativet var att gå på Saltholms västliga sida ner till Pepparholm så att vi kunde gå en bit längs med bron och sen Västra Hamnen nästa. Alternativ två verkade mest skoj, om inte annat bara för att ha paddlat mellan Saltholm och Pepparholm. Fast innan man sätter sig i kajaken så får man givetvis besöka dasset. Tips! Bada inte på norra sidan om Saltholms hamn......

Precis när vi kommit i kajakerna så kom regnet. Motvind fick vi också och så var det grunt där vi paddlade så det gick tungt. Det gjorde inte saken bättre att det var massor med stora tångruskor så man fick planera var man skulle sätta ner paddeln hela tiden samt spana så att det inte gömde sig någon sten i tången.

Till slut kunde vi se den södra änden på Saltholm och gattet mellan den och Pepparholm. Vi var från starten lite osäkra om man fick gå mellan öarna men enligt personalen på Kajakhotellet samt några paddlare från Dragør så var det ok om man bara höll sig mot Pepparholmen. Skönt nog så fick vi nu vinden i ryggen så det krävdes inte många paddeltag innan vi nådde fram till brofästet.

Plan A var att gå längs med bron tills vi nådde markeringen för farleden, gå över farleden och sen ta sikte på hemmahamnen. En liten bit ut så klarnade det dock upp så plan B skapades och nytt riktmärke blev den stora skorsten som vi kunde se i Limhamns riktning.

Det klarnade sen upp mer och mer så ingen behövde övertalas någon längre stund när Mia efterlyste en fikapaus ute på vattnet. Vi satte ihop kajakerna och sen halades termosar, saffranspannkakor och diverse smått och gott upp ur luckorna. Riktigt mysigt var det.

Halv sju var vi alla tillbaka på klubben igen. Det blev en härlig dag trots lite regn emellanåt. Den enda smolken i glädjebägaren var för min del, att jag hade så ont i en axel att jag tvingades begära farthjälp. Lite trist men jag kan konstatera att med Jan och Anders K som hjälppaddlare så kan man bl.a. paddla på ganska bra med paddeltag bara på ena sidan. Bra att vi har övat på bogsering tidigare. Bonusen var att jag i farten  kunde ta dagens sista bild på det tjusiga segelskeppet som lade ut från Cementhamnen precis innan vi kom dit.

Väl framme på klubben var det dags att ta hand om utrustningen. Kajaker skulle torkas ur och packningen skulle packas ihop igen. Vissa stannade kvar för att duscha på klubben och det var då Anders K plockade fram sitt triumfkort! Innan han började paddla från Danmark hade han hunnit handla lite öl och nu bjöd han oss som var kvar på klubben på dessa. Schysst avslut på en bra dag. Stort tack till alla och extra tack till Mats och Pernille som tog hand om släpet, till Anders syster och till Kevin som körde hem våra bilar från Danmark.

Paddlare: Niklas, Lotta, Jan, Anders J, Mia, Anders K, Micha, Anders P, David, Carol, Mats och Pernille

Text och bilder: Carol

MIDSOMMAR I MAGNARP

Midsommar! Den mest svenska av alla svenska högtider. Många tycker till och med att den dagen borde vara nationaldag. Själv är jag uppväxt i Norge med S:t Hans och brasa och grilla korv på brasan ute i skärgården men nu är man i Sverige och då får man ta seden dit man kommer. Kanotföreningen Öresund har dom senaste åren firat midsommar i Magnarp norr om Ängelholm. Jag har alltid haft annat för mig men i år passade det bra så jag hängde med för första gång. Det visade sig vara ett bra val. Vilket ställe! Vandrarhem nära havet så vi kunde ha kajakerna i trädgården, hamnkrog med rätter från havet och spännande omgivningar för kvällspromenader.

Men låt oss ta det hela från början: Samling på klubben fredag morgon och då var det redan mycket varmt. Lastning av kajaker och sedan iväg. Väl framme kollade vi på midsommarstången, njöt av en räkmacka eller annat gott på krogen och sedan valde några att bada eller slappa lite. Men Viveca, Mia och jag gav oss iväg i kajakerna så snabbt som möjligt och snart kom Carol och Marie efter. Mia startade med att tappa bort sin paddel, sedan missade hon rollen och fick bada. Två jättebra saker egentligen eftersom det ledde till att Viveca - som är ganska ny i klubben - fick träna både manövrering och kamraträddning direkt. Säkerheten är viktig för oss!

 

 

 

När Mia var på plats i kajaken igen paddlade vi vidare förbi Vejbystrand för att sedan runda några öar en bit därifrån. På väg tillbaka blev det strandhugg i Vejbystrand och glass från Glassbåten.

 

 

 

 

Tillbaka vid vandrarhemmet blev det mer plask och lek. Viveca behövde inte bara träna på att rädda - hon måste ju själv bli räddad också. Mia måste såklart kolla att rollen satt och plötsligt dök Micha upp från ingenstans. Slappa och vila-gänget hade insett att sådana aktiviteter var överskattade och hade gett sig iväg åt andra hållet mot Ängelholm så dom flesta hade fått sig en härlig sväng i finvädret.

 

 

På land tog midsommarförberedelserna fart. Hitta blommor, skrubba nypotatis, sätta ihop till långbord och kyla ölen.

 

   

 

 

 

 

 

Vi hade som vanligt massor med mat - god mat - dock ingen gräslök, - men det hela smakade förträffligt, vi testade både goda och mindre goda snapsar - och tänk att få en midsommarafton som är så varm att man aldrig behöver ta på sig kofta. Bara en sån sak! Efter sill och köttbullar och ägg och nypotatis och jordgubbar och allt som hör till blev det lite kvällspromenader på olika håll. Vi hittade bland annat en spännande trädgård med små figurer i träden.

Lördag. Ny dag med finväder och vi gav oss iväg söderut.

 

 

Lilla Melvin var med i Johans packlucka och vi fick en flott paddling till viken där Rönne Å rinner ut från Ängelholm. Här började det dock blåsa upp en hel del så Melvin fick åka bil tillbaka medan vi andra kämpade oss fram i motvinden. Vid vandrarhemmet bestämde vi oss för att ta en sväng åt andra hållet också. Sagt och gjort och snart var vi åter i Vejbystrand. Vinden ökade, några av oss bestämde oss för att ge oss hemåt och fick en härlig medvind hela vägen. Dom riktiga surfentusiasterna tog en extrasväng och fick ännu bättre vågor i ryggen. På kvällen stod grillning på det kulinariska programmet. Vi hade nu ännu mer massor med mat. James och Wendy som var ute på midsommarcruise i husbil kom förbi och fast vi försöker vara moderna och jämställda i vår förening blev det så att endast killar stod vid grillen. Väldigt klassiskt och förutsägbart.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Grillad kyckling, fläsk, majs - allt smakade underbart till Carols potatissallad och ingen bör ha gått hungriga från det bordet. Eftersom det var lite mörkt på midsommaraftonpromenaden övertalade jag Micha att visa vägen till skogsträdgården igen. Dom små figurerna hittade vi inte, men mycket annat idylliskt och magiskt.

 

 

På söndagen blåste det rejält. 10 sekundmeter rakt in. Några pratade om surf men i slutändan blev det teknikmuseum för några och Rönne Å-paddling för dom flesta.

 

 

 

 

 

 

Riktig trevlig å faktiskt. Inte alls så skitig som kanalen i Malmö och massor med mysiga hus och detaljer att upptäcka. Men tiden går snabbt när man har roligt så snart var det dags att vända och sedan ge sig hemåt mot Malmö. En riktig fin midsommarhelg blev det. Härligt gäng och många skratt. Dessa var med: Mia, Viveca, Micha, Erik, Ulrike, Marie, Carol, Anne-Grethe, Johan och Erika med Melvin och en snart fullgången bebis i magen, icke-paddlande Allan, Heike kom upp på lördagen och till lördagens grillning kom alltså James och Wendy på besök. Ryktet gick att vandrarhemmet skulle rivas men det väljer jag att inte lyssna på. Hoppas verkligen inte det!

Paddlingsdistans varierade lite från person till person. Själv fick jag ihop 14+18+14 och dom flesta låg nog kring de distanserna.                                                    

                             


 Text och foto: Anne-Grethe